Jag rensar ogräs och klipper gräs och rosor på vår tomt, jag sår sockerärtor, rädisor, spenat, rucola och tomater i vårt växthus. Jag sår gräsfrön på baksidan och vattnar så vattenräkningen blir skyhög.
Jag hänger tvätt ute, krattar grenar och målar järngrinden svart och fin. Jag gräver upp fula ormbunkar och stixiga växter och åker till Returpunkten med skiten.
Jag får svåra sorgkanter under naglarna och jord mellan tårna och svettrand på ryggen.
När jag suttit och tagit ett bloss i solen, har jag problem att resa mig upp för ryggen värker och knäna vill inte bära.
Jag kardar Vyssen och plockar fästingar och är så himla lycklig över att våren äntligen är här!
Är det ngn som känner som jag? Att man helt plötsligt orkar mycket mer när man kommer hem från jobbet. Man ramlar inte handlöst ned i bingen och somnar med öppen mun och saliv på kudden.
Man vill ut, ut i solen och grävagrävagräva, plantera, rensa och andas vår.
Kanske inte Terre dock som får anfall på att andas vår just nu...satans pollen.
Men jag måste ändå får vara glad och lite sprittande inombords över att knopparna brister.
Det gör inte alls ont Karin Boye.
