Jag går inte ofta ut nuförtiden.Tycker det mest är stökigt och högljutt och fula fulla människor överallt. Men igår fick vi ett ryck och tog taxi in till stan. Bara det måste man typ vara asfull för att göra för det är så helvetes dyrt. När vi bodde i stan GICK man ju ut och hem igen. Gratis. Sätta mig på bussen känns ju heller inte så fräscht, så det blir droska.
Väl framme möts vi av en hiskeligt lång jävla kö. Jag menar ensådär 60 personer före en annan. För att komma in!! Vad lever vi i för samhälle? Det var trångt och folk var allmänt störiga, slängandes med håret så man fick det i nyllet, asflabbandes, en tjej gick ur kön 2 ggr men struttade över repen tillbaka på samma plats igen framför mig. Några grabbar körde med Öööööööööööhhhh. Typ 95 dB i mitt öra. Började även bli kissnödig efter en 25 min i kö.
Vakten längst fram såg iskall ut med armarna i kors. STOPP, här får ingen passera....
Efter mkt om och men kom vi in och måste betala 80 spänn. För att komma in!! Helt sjukt. Och där inne var det så trångt och svettigt och fy fan vad hade jag där att göra? Var förvisso ngt berusad, men det räckte inte på långa vägar.
Frågan som kommer upp är givetvis; hur gammal och torr är jag egentligen?
Stället vi var på ska i folkmun vara lite hippt och inne. Såg några störtlöjliga "bratts" som jag kallar dem ramla in vid sidan av kön. Alltså en gräddfil för de som inte tillhör oss vanliga dödliga.
En tjej stod inne på tjejtoan med ett glas och talade vänligt om för oss andra att det minsann var ÄKTA champagne i glaset och att vem som helst av oss fick gärna ta det för HON hade fått alldeles för mkt av den varan. Herregud!
Innan jag gick ut hörde jag en tjej säga: Gud vad hon är vacker...
Inte om mig alltså, utan om den otroligt smarta och givmilda tjejen med champagnen.
Så när klockan närmade sig halv 2 beställde vi en taxi hem igen. Ca 1½ timme räckte för att konstatera att det lär dröja bra jävla länge innan jag sätter min fot på någon fabrik igen.
Hoppas alla dryga, utseendefixerade, nördiga, pinsamma lönn hade en ond & envis bakfylla idag.
Själv mår jag som jag förtjänar...
Jag skäms
Har inte skrivit på eviga tider, precis som när Bella får påssjukan och måste dricka soppa med sugrör. Inte på eviga tider får hon träffa Gustav. Och när hon väl får det, sitter han i sandlådan med någon annan! Sofia med råttsvansarna. Morr.
Nyss räknade Timo och jag alla småmynt vi (HAN) sparat under året. Det var en jävvla massa mynt, tänk vad ett par spänn kan göra i flock. Några tusen blev det, najs för mig att shoppa för i Thailand. Men det vet inte Timo om. Än.
Han tror vi ska handla mat eller nåt annat onödigt. Haha.
Var på konsert i söndags, min stora idol Le Marc spelade i stan. Så underbart att få se honom på rikt liksom. Har lyssnat på hans musik sedan jag var typ 14 bast. Men han spelade inte Vad skulle du med mig till. Det var synd. Vågade inte fråga heller mitt lönn. Fast jag satt på rad 1. Han stod över mitt huvud och sjöng. Jag kunde petat på hans mage om jag velat. Coolt. Som förband sjöng Melissa Horn. Som en lite större Lisa Ekdahl ungefär. Helt i min smak det oxå. Såg Lisa på Göta Lejon i Sthlm 2004, bölade som ett barn. Tänk vad människor kan beröra. Tack för att ni finns och fyller min själ med sång.
Apropå böla stör jag mig som fn på Idol. Inte att de sjunger eller spelar över, utan allt jäkla bölande så fort någon åker ut.
Brööööl, så himla orättvist att du åker hem, det skulle varit jag!
My ass, säger jag. Det är ju en tävling där alla ska åka hem utom EN som vinner skiten. Alla tävlar ju mot varandra. Newsflash för dem eller? Att alla 10 inte kan bli IDOL 2007???
Inte fan tänker den som blir kvar att det är tråkigt att de andra åkt ut. Det är liksom lite fel forum för det.
Eller BLIR man så jävla bundis under tiden? Att man efter ca 10 veckor blir DÖDSpolare?
My ass igen.
Nu ska jag störa Timo som spelar dataspel med lite hångel.
Nu är det bara 5 veckor kvar innan vi åker till varmare breddgrader.
Måste trösta mig själv med den insikten nu när man är så jäkla trött jämt och mörkret har lagt sig som en mocka över hela Sverige...
Att slippa julstök och granbarr och stress och snö och kylan. Mmm.
Bland det käraste jag har är min kära lilla katt.
En norsk skogskatt på 7 kg.
En jävvla massa hår och en stor yvig svans.
Vi pratar med varandra han och jag. Varje dag. På morgonen när jag vaknar, sträcker jag ut min fot utanför täcket och petar på honom lite försiktigt där han ligger i sin korg. Miuuuu, kommer det långt inifrån magen. Två stora ögon tittar sömnigt på mig och sen reser han sig upp och vill ligga sked med mig. Det är kärlek. Vaffan, lite ludd har ingen dött av. Jag köper typ 2 rollrar i veckan.
Sen vi flyttat till hus, har Vyssen insett att det har vissa fördelar. Som te x att mölja ute i det fria. Han raffsar o kraffsar o bär sig åt som en surikat i rabatterna. Lycklig är han. Jag har inte mockat inne sedan i våras. Jag är oxå lycklig.
Det som har slagit mig nu är vad som kommer att hända när Vyssen upptäcker den annalkande tjälen...
Glad i hågen sätter han sig för att lägga kabel, men så när han ska täcka över den lilla högen, går det inte!
Man får ju en del visioner. Stackars Vyssen. Där får han stå med skammen.
Han lämnar andra spår efter sig inomhus. Förutom allt ludd.
Idag när jag dammsugat och svabbat golven efter jobbet, satte jag mig i fåtöljen framför brasan med en kopp kaffe. Strax innan hade släppt ut honom på altanen.
Då börjas det kraffsas på dörren och jag får släppa in honom igen, efter ca 35 sekunder.
Det ska tilläggas att Vyssen går inte in eller ut genom dörren. Han travar när man släpper in honom och galopperar när han ska ut. Som accompangeras av hans lilla bjällra. Ding-ling-ping-ring.
Sätter mig igen och ser då tydliga små tassavtryck hela vägen från altandörren ut i hallen, in i köket och stannar vid hans matskålar.
Sen hör jag ett jäkla plingande. Då tvättar han sig bakom öronen och får en såndär spasm i hela kroppen efteråt. Vilket innebär att ungefär 2 kg blad, jord och annat krafs landar på golvet.
Första reaktionen är att göra en Homer. Your little!!
Men sen går det över och man vill bara klappa och kela och lyssna till purrpurrpurr.
Det är kärlek.
Alla har barn i min omgivning, i magen eller utanför. På tv, på stan och på jobbet. Överallt ser jag mammor med barnvagnar och babyselar eller vad de heter.
Min väninna och arbetskamrat blev mamma för första gången igår kväll. En liten tjej. 47 cm lång. Jag är 175 cm.
I måndags sa vi hej då på jobbet och allt var som vanligt, hon var svullen och skulle ta bilen hem. Bebben skulle inte pluppa ut förrän 17 nov. Imorse undrade jag varför hon inte dök upp. Tänkte aldrig så långt att bäsen skulle komma redan. Men nu har den det. Hon är mamma.
Jag är inte mamma. Jag vill inte ha några barn.
I helgen var min väninna här med sin son som är 9 månader. Pluttig, men jag känner inte att jag vill ha en själv.
Sen kom min syrras son som är 6 år. Inte heller då känner jag att jag vill ha en egen. De är gulliga på avstånd liksom.
Tänk om jag alltid kommer känna så? Tänk om min klocka inte finns överhuvudtaget? Den som ska börja ticka. Är jag en dålig människa då? En onormal en som inte vill ha egna barn? En egoistisk jäkel? Kanske är jag ok, men inte lika älskvärd som andra kvinnor som valt att föra sina gener vidare?
Jag hör liksom folk viska; "Där är hon/dem som inte har några barn, stackars dem, det måste vara svårt att de inte kan få egna, varför adopterar de inte? Kanske de inte vill ha barn? Nää, så kan det väl inte vara??
Känns lite som homosexuella par som vill skaffa barn, det är ju ok för de flesta, inget onormalt, men lite oaccepterat i smyg? Eller är det inte så? I det tysta...
Jag älskar att kolla på inredningsprogram.
Få idéer och inspiration och njuta av händiga och påhittiga människor.
Äntligen Hemma är kul, även om man själv inte kan göra allt de hittar på, så förklarar de tydligt och pedagogiskt för oss vanliga dödliga. Har även aldrig missat ett avsnitt av Roomservice. Mysiga goåtlänningsjohnny och fyndiga byggmattias.
Vem kan motstå dem? Knabbas och tjivas och lämnar alltid ett genomarbetat resultat efter sig.
Tills nu...
Nu åker de inte hem till familjen Svensson eller singeljohanna som är student och behöver hjälp med sitt slitna 80-talsvardagsrum inte. Nänä.
Nu är det KAPITALISTkarin &KAPITALISTkalle som får renoverat och donat och fixat minsann, stooora skjutdörrar i glas för säkert 35-40 lök och gasspis/braskamin för 15-20. Fint ska de va, fint som kattskit i vällingen säger jag.
Varför inte gynna och hjälpa de som inte redan har? De som har, kommer ju alltid få mer. Eller hur?
Fast, de hjälpte alla primaballerinor på Kungliga Operan i Stockholm att få ett nytt omklädningsrum. 6 st små ballerinor fick en alldeles egen spegel och en alldeles egen garderob för sina små balettskor...
Hela idén känns lite förljugen nu.
Sen till råga på allt, ska de renovera Mattias vardagsrum. "För det var ju så sunkigt"
Kan inte låta bli att bli sur och tycka att det är orättvist.
Varför är livet så orättvist?
Kan det inte få vara rättvist åtminstone på tv, kanal 5?
Vi håller ju som sagt på att renovera och bygga en bastu med relaxavdelning.
Det ser förjävligt ut just nu. För att inte tala om the schmell...
Det har nämligen stått en stor sjuhelvetes oljetank på golvet som tagits bort när vi flyttade in.
Till den går det två st rör som oljan har transporterats ifrån gatan. I de rören ligger det gammal skabbig olja eller liknande kvar och LUKTAR.
Timo har fyllt igen röret med isolering och sen slängt på cement och täppt igen hålet. Sen har vi lagt på gipsputs som vi ska måla vitt. Som jag skulle måla vitt idag.
När jag öppnade dörren och tittade på väggen är den gråsvart runt hålet, väggen har smittats ned av oljan som uppenbarligen inte stannat kvar i rörjävlet trots isolering och cement. Så nu kan jag inte måla.
Vi måste lägga in mer isolering från andra hållet så skiten torkar upp.
Jag menar, hur mkt i-landsproblem kan en människa tåla???
Det luktar fis när man öppnar dörren och även en stund efter att du har stängt den. På andra sidan.
Känns sådär. Som en ond, blöt, glidande alien som kommer ut från väggen, som ingen kan stoppa.
Allvarligt, CEMENT trodde jag typ skulle funka. Vilket skämt.
Tips någon?
Blir så trött när jag läser vissa saker, till exempel om mat och sex som kombination.
Inte typ äta först, pippa sen, utan äta och pippa på en och samma gång.
Nigella, ni vet hon med GIGANTISKA boobs, getingmidja o en vändzon till äs, var med i en artikel där hon talade om att hon inte alls förstod varför en del vill kladda med t ex choklad i sängen. "Mat och sex ska hållas isär" ungefär så sa hon.
Ok, tänkte jag, det köper jag. Folk får göra som dem vill...
MEN sen står det att Nigella ska vara med på omslaget till tidningen Esquire. Endast i förd FOLIE!!
Haha, tänkte jag, så dum man kan vara. Vilja se ut som ngt man köper hem från köttdisken. Inplastat. Datumstämpel?
Sen surfade jag in på tidningens hemsida och kollade in andra månaders omslag.
9 omslag ligger ute på nätet, jan tom sept. Varannan månad kille, varannan tjej. Helt ok.
Men vad har de på sig månne? Killarna fullt påklädda i kostym med eller utan slips. (O, så naket)
Brudarna....lite mindre på sig. Och har de kläder på sig, säger blicken att du snart inte kommer störa dig på kläderna särskilt länge till.
Varför är det så??
Får babsen mer betalt avklädda?
Varför klär inte karlarna av sig?
Blir så förbannad och sen som grädden på moset kommer lilla Nigelläääää in i endast folie. Om det är plast eller ugnsfolie vet jag inte. Lika dåligt, fult, nedvärderande, kränkande är det i alla fall!!!
Kanske det är en herrtidning, men den känns inte så.
Varför brudar gör ni som ni gör?
Ska be Timo linda in mig i gladpack och se om jag känner mig glamorös och sexig...
Jag är jättesjuk. IGEN.
Orkar ingenting, bara nysa och snyta mig, vilket jag har gjort sådär 1000 ggr.
Tårarna trillar så jag ser knappt vad jag skriver och så är jag ensam hemma.
T är i Örebro och ska sen ut med jobbet. Lämnar mig åt min sjukdom gör han. Inte kul.
Orkar inte skriva mer, fast jag har så mkt jag vill säga.
Emma är svag.
Tycka synd om.
Undrar en del om varför man stör sig på saker.
Egentligen mest människor om jag ska vara ärlig. Stör sig som fan gör jag.
Det stör mig.
Att det stör mig.
Tänk om man typ kunde gå genom livet och inte störa sig. Bara vara glad och tycka om alla.
Falskt. Kräks lite för mig själv.
Men ändå blir jag avis på dem som KAN acceptera andra för vad de är, eller åtminstone inse att man inte kan ändra på andra.
Ibland blir jag som Bella i "Bella & Gustav".
Hon blir svartsjuk på Gustav som har hittat en ny kompis när Bella haft påsjukan och inte kan leka med Gustav på 2 veckor. Minst.
När Bella väl blir frisk, hittar hon Gustav i sandlådan med Sofia!
Vilketfallsomhelst, så målar Bella ett lejon som äter upp Sofia. Sen känns det lite bättre.
Så gör inte jag iofs, men jag funderar allvarligt på att rita typ ett zoo som äter upp alla de jag stör mig på.
Kanske det känns lite bättre sen.
Idag har jag konstaterat att det ÄR damm överallt i vår källare. Alltså där INTE Timo har hackat hål. På utsidan fast på insidan. Tangentbordet är svagt grått under mina fingrar, inte svart som det ska vara.
När jag drog med fingret på soffbordet blev det en beige rand efteråt. Sätter jag på bygglampan på typ 100 lux ser jag väl partiklar som ingen annan jävel nånsin har sett. Får köpa ansiktsskydd. Eller åtminstone munskydd.
Timo har skottat upp all sten och smågrus nu. De ligger i sopsäckar och jag tänker inte hjälpa till att bära dem.
Aldrig.
Det är synd att allt ska vara så jävvla fult innan det kan bli fint liksom.
Jag har målat våra fönsterbleck på utsidan med vit färg. Det är lagom för mig. Lite fult blir jättefint, och det snabbt!
My cup of tea indeed.
Vi letar bilnr Timo och jag.
Nu är jag på 027.
Timo är på 022.
Jag leder.
Det känns bra.
Inom ett år måste vi hittat 100. Alla i nrordning. Om jag ser 014 före 011, räknas inte 014 när jag väl hittat 013. Fattar ni?
Det är kul.
Jag sitter ju bredvid och kan kolla mkt mer än T. Han måste ju köra. Det är några fördelar med att inte ha körkort.
Att aldrig behöva vara fyllechaufför t ex.
Näää, vad synd, jag har inget körkort. Daaaaaaaaaaaaa.
Haha.
Ful bild eller hur?
Garvar än...
Timo hackar hål i betong.
Med en jäävligt stor hammare ser det ut som.
En sån där man brukar se svettiga killar med bar överkropp använda ute på gatan på typ reklam på tv.
Fast jag måste säga att Timo inte ser ut som dem.
Han är alldeles vit i ansiktet och håret är grått av allt jävvla damm som far omkring. Kryyyyper, leeetar sig ut genom dörrspringorna och nyckehål.
UT TILL MIG!!!
Jag har svabbat och satt upp täckplast, men vaffan hjälper det??
Det killar i näsan och jag har gula öronproppar.
Det blir nog fint när det blir klart och vi kan njuta av bastun när kylan kommer. Om några år eller så...
Allt tar sån tid! Varför kan man inte bara köpa en byggsats med det man behöver, sätta fast 1:an i 2:an osv och sen är det klart!? En automatisk ogräsrensare som suger tag i ogräset när det pluppar upp t ex. Eller en radiostyrd räffsa som krattar upp alla löv? eller varför inte en maskin som inte låter så förbannat!? Jag guppar nästan när jag skriver och det inte för att jag är så ivrig eller sanslöst speedad, nä.
Undrar hur T ser ut nu när han hackar hål? Är fötterna i marken eller fladdrar dem omkring?
Det måste kännas konstigt när han går och nannar sen, precis som när man var liten och åkte vattenrutchkana. Då kändes det som man fortfarande gjorde det när man gått och lagt sig. Haha.
Ska sätta på kaffe nu till byggnadsarbetaren.
Han är väl svag kan tänka...
Igår var jag och Timo på bio.
Det rimmar nästan eller hur? Haha.
Vi såg Tillsammans är man mindre ensam. Guuuu, så bra!!!
Och då menar jag inte jagärtjejochtyckeromromantiskadramafilmermedlööövochdjuuupi.
Nää, den var attans bra.
Ok, den var romantisk och genren var drama, men vaffan, Timo gav den oxå 5 klapp.
Franska är så otroligt vackert språk. Musiken mä. Maten är god, miljön är fin o man kanske vill bo där typ i en liten gränd med ett mysigt fik en trappa ned med massa mysiga fransmän i. OCH fransyskor.
Hon som spelar huvudrollen, Audrey Tautou är fransyska, en snygg en.
Hon spelade även i Amelie från Montmarte ju.
Fascinerad blir man.
Den hon kanske blir in lööv with är oxå rätt mysig. Man vill pussas mkt när man sett filmen. Och lyssna på dragspel.
Fast inte på Roland Cedermark direkt. Ni vet han som spelar introt till 100 höjdare med F&F.
Känner mig lite sugen att titta på Inspector Clouseau tillochmed.
Inte för att han är så mysig. Utan för att jag garvar så jag får svårt att ligga kvar i soffan.
Men allvarligt, se filmen!
Vi var bara 9 st i salongen, kanske var vi sent ute att se den, eller så har folk inte fattat vad de missar...
Jag har blivit pensio.
Typ 35 år för tidigt.
Klockan är nu lite över halv nio på kvällen och jag ska nanna nu.
Mina ögon hänger o svider, rinner nästan lite.
När jag vaknar har jag sovit kanske 8 timmar och det känns som jag nyss lagt mig på kudden.
Ser ut som Kalle Anka på julafton gör jag.
Måste vara åldern.
Emma är svag.
Vilken skam.
Ni sitter jag och stirrar på skärmen o orkar knappt trycka ned tangenterna.
Zzzz, som missen bredvid.
Igår såg jag en dokumentär om Victoria Beckham.
Mest för att se om hon är så trist som massmedia vill få oss att tro.
Första kvarten satt jag bara med nollställt fejs. Fascinerad över hennes 25 cm höga klackar månne.
Sen blev jag mkt förvånad. Jag asflabbade 3 gånger!
Vickan hade humor minsann.
Drar den bästa kommentaren; hon hade kastat den första bollen på en basebollmatch i USA. (Vilken vettefan) Superstylad och felplacerad såg hon ut. När hon hade kastat och var på väg bort från plan säger hon:
- Stön, jag trodde mitt implantat skulle komma ut ur armhålan!
Haha, så fult sagt. Så bra sagt. Så inte Poschigt sagt alls.
Hon är ju så jäkla späd att jag tänkte typ nu går väl armen av eller nåt. Men INTE att pattarna skulle ramla bort. HAHA.
Cred till Vick!
Joo, en till: Mäklaren sa till henne när hon var på "slottsvisning";
-Det här huset är byggt helt från grunden...
Vickan: Men är inte alla hus det???
Haha igen, hon är smart oxå.
Cred igen.
Eller oxå så var jag bara jävvligt tjött igår...
Min sambo fyllde 40 igår.
Åt & drack och fick bl a ett agregat till vår bastu vi ska bygga.
Ett paket var det bara bastusten i. Fult.
Sen var vi ute och svängde om. Lite suddigt men kul.
Idag är det inte lika kul.
Allt går väldigt långsamt.
Ska bli skönt att nanna kudden snart.
Har precis tittat på barnprogram. Ungefär vad min hjärna klarar av en dag som denna.
5 myror är mindre än 6...
Nu är det verkligen höst, det var bara 4 grader i morse.
Måste genast köpa nya stickade, varma tröjor o koftor att försvinna i.
Den här t ex.
Vill ha.
Vill inte du?
Jag och min sambo åker till Thailand i vinter.
3 härliga veckor ska vi spendera på Koh Samui.
Vi har aldrig varit i Thailand, så det ska bli spännande. Tror jag.
Är lite skraj för eventuella kryp. De är kanske större där.
För en liten stund sedan tittade vi på tv. Vi fastnade på en kanal som visade tyngdlyftning för damer.
Bilden jag hade framför mig gällande kvinnor som lyfter 100 kg eller mer, passade inte riktigt in i det jag såg.
Det var 48 kg klassen.
Små, späda kvinns gled in och slängde upp 98 kg ovanför huvudet.
DET är respekt.
Efter ett tag kom en thailändska upp på podiet. Hon var kanske 145 cm lång och syntes knappt i profil. Precis innan hon ska lyfta upp skivstången skriker hon:
- Dooooo!
- Sooooo!
eller något som lät som det ovan.
Skithögt!
Då översätter min sambo:
RIS!
NUDLAR!
Jag bröt ihop av skratt!
TÄNK om hon vrålade det!! Haha.
Slutsats;
Allt är inte som man tror.
Girlpower!
Vi har grannar.
Märkliga grannar.
De bryr sig.
Inte så mycket vad vi gör eller säger.
Inte heller hur vi mår.
Nä.
De bryr sig om vår katt.
Just det, katten.
De har hund.
En liten prickig sak.
Jag är ingen hundmänniska, men jag bryr mig inte om de som valt att ha hund heller.
Men våra grannar som uppenbarligen inte är kattmänniskor, bryr sig något alldeles förfärligt över vår katt.
Det stör mig.
Mest stör det mig att det stör mig.
"Det ligger små tussar av katthår i vår trädgård" eller
"Vår hund är rädd för katter" eller
"Är den argsint?" eller något annat dumt.
Sånt får jag höra när jag är ute och räfsar löv eller slänger soporna.
Inte hur vi trivs i vårt nya hus, eller hur vi mår.
NÄHÄ!!
Kan tänka mig att vår katt är det stora samtalsämnet på gatan när vi inte är med. Såklart.
Vi är nämligen de enda på gatan som har katt. ABER.
Men det skiter jag i. Tror jag.
Miau.
Vem vill inte ha en underbart ljuvlig liten Barbaflink som sprider ljus i mörkret?
Kom till mamma!
Jag dammsög nyss, i källaren. (mystisk musik under tiden, fast som jag inte hörde)
Helt plötsligt dyker de upp!
En bakom mig och en lite längre bort bakom en dörr, smygandes, väntandes...
BABAAAAAMMMMM!!!
Let me introduce you to Mr Earwig & Mr Spiderman!
Jag blir lika vettskrämd varje gång. Min strupe utstöter ett högt, mörkt , inte alls snyggt läte och låter ungefär som; AAAA.
Ja, det låter så.
Sen måste jag ta av mig ena toffeln för att döda earwig-jävlet. Splätt! (högt ljud av mig igen) sen suga upp den i dammsugaren.
Spidermanäcklet suger jag upp direkt, får svåra rysningar under tiden.
Dammsugaren måste sedan stå på en liten stund. (en kvart) så den lille jäveln inte kryper ut...
Hatar kryp och min egen svaghet.
Är tacksam över hösten och kylan som kommer.
Då dör de schwinen.
Urs.
Oooouuuu,Isocan´tbelieveyoujustsaidthat!!!
Hur kan man motstå?
Vill ha i vår hall...
Jag och min sambo blev med hus i vintras.
Sedan dess har vi renoverat och renoverat och nästan slagit ihjäl varandra.
Det är kul.
Att renovera.
Vill gärna dela med mig av inredning, mode och andra ting på min blogg till er därute.Me like furnishing indeed!
Jag är sjuk idag
Mina ögon rinner och min pip
Jag fryser och svettas och känner mig som Gustavs pappa som fått mässlingen gör jag
Orkar knappt skriva så matt är jag
Måste dricka soppa med sugrör
Buhu
Jag har precis avslutat mitt medlemsskap på Lunarstorm...harkel
