Nytt liv?

Klyschor finns det gott om.
Bland de värsta jag vet är:
- Nytt år, Nya möjligheter, Nya utmaningar!
- Den som lever får se eller lev nu, imorgon kan det vara försent.
Bara för det kommer jag inte på fler som jag stör mig på, men jag hör dem nästan dagligen. Tjattjatjat.
Utveckla mig hit och utveckla mig dit. Väx som människa och lev i nuet! Så gör du för att få mer tid över till dig själv!
Ät grönt och sunt, powerpromenera, sluta röka, pöka mer, sov ordentligt, dittodattoduttofanvetvad.
När blir det fint att inte ha en fullproppad kalender utan bara sitta och möka en hel dag? Frågar du mig är det långt dit. Visst folk kanske gör det i smyg men det är ändå inte liksom helt ok. MAN SKA GÖRA SAKER!
På s e m e s t e r n. Helst.
Nu är det mode i upplevelser!! Lite raggigt att ligga på en strand en hel dag. Näää, nu måste vi GÖRA något! Blir ju alldeles rastlös av att bara ligga här o ligga! Fiiiint att berätta om det när man kommer hem. HUR MKT MAN GJORT NÄR MAN VAR L E D I G!!!
Harkel säger jag. Hostattacksomnärjaghadekikhostaigymnasiet.
Harkel som bara farsan kan göra.
Ska det vara så här?
Läste ngnstans att det snart kommer att bli värdefullt att ha tid ÖVER! Ngn trendspanare spådde det.
Tro det?
Kanske när månen får en bror.
Framtilldess tänker jag fortsätta samla damm på semestern.
Och på helgerna.
Och efter jobbet.
Iallafall inte be om ursäkt för att jag inte GÖR något. Vettigt alltså...

Varför

kan man inte vara snäll
omtänksam och ödmjuk
vilja varandra väl
när man gör fel och sårar
varför sitter förlåt så långt inne

Vad gör jag här i kalla Svedala?

När jag varit där...

Jag

undrar varför man inte kan vara sig själv i alla lägen. Kanske inte i a l l a lägen men i de flesta. Hur många är det egentligen som förställer sig och gör sig till beroende på vilket sällskap man befinner sig i? Jag gör det ofta och det känns inte alls bra. Inuti. Människor är ytliga och därför känner jag ett behov av att inte vara mig själv. Är jag oxå ytlig då.
Och när jag är mig själv blir det lite jobbigt och varmt och känsligt och fanvetvad för folk dömer så snabbt. Är du blond, är du blåst, är du modeintresserad, är du ytlig, bjuder du på dig själv, är du lite galen, är du sig själv, lever du på eggen, på egen risk. Så känns det. Vem ska man tro på sjöng Tomas di Leva. Jag kan ju för fan inte vara någon annan än mig själv. Men varför måste man då försvara det? Kan man bara inte gilla läget? Fatta att alla inte är stöpta i samma form? Jag dömer ingen. Inte högt. Inte personligen. Inte så det sårar. Inte så det gör ont. Varför i helvetesjävlar kan man inte bara vara snäll? Varför är det så svårt? Vad är det som tar emot?
Rå men hjärtlig är ett sjyst uttryck, men hur många kan hålla sig till det? Hjärtlig faller liksom gärna bort. I ett skratt som inte är äkta. Fast man vill att andra ska tro det.
Om jag upplevs som oäkta och falsk, hoppas jag innerligt att ngn slår till mig oanmält i bakhuvudet. Bara för att påpeka att det där är inte ok. Missunnsamhet är fan värre än avundsjuka, eller så är det samma crap.
Det är väl tusan så mkt mer värdefullt att glädjas med andra och vara snäll. Varför är det då enklare och mer nära till hands att vara dryg?
Skulle inte tro att det värdesätts av någon, inte ens dig själv.
Vem fan vill vara missunnsam och dryg?
Med noll pokerface.
Vad är poängen?
Undrar jag,

Lycka!

Snart... :D

Nu

är det inte många dagar kvar tills jag går ut genom portarna på Fort Knox.
Har inga som helst planer på att återvända. Någonsin. Ever. EVER.
Så känns det iaf. Regnet gör ju inte att man känner någon större lust att fisa i en påse heller.
Min gräsmatta lyser svårt grön genom fönstret. Det tycker jag mycket om.
Snart fyller jag 1 år mer. Det tycker jag inte om.
Men det ska bli roligt att träffa mina nära & kära & få en liten present kanske. Baka kaka ska jag göra.
Tittade på Leila bakar igår. Hela hon är som en bakelse. Jag kände mig som ett gammalt torrt bortglömt havreflarn när jag drunknade i hennes chokladbruna brunnar. Men jag kanske kan baka en kakjävel lika bra som hon.
Bakelse eller ej. bAsTa!
Pantade burkar idag för nästan 300 spänn. Min automat gick sönder för jag matade så svårt. Fick ringa personalen så de fick laga den. Sen gick den sönder igen. Då tog jag Timos automat, den höll. Lite pinsamt att panta så mkt. Men vaffan, pantalamera heter det ju.
Tittade nyss på en dryg jurist från 08 i Halv åtta hos mig. Jag skäms.